Förbud mot kärnvapen

Jag såg i kväll ett  mycket intressant inslag i Aktuellt med Margot Wallström, Cecilia Gralde och Peter Hultqvist, om Sveriges inställning till FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen.

För den som inte såg inslaget kommer det här.

.

 

Fel inslag? Ja visst ja, förlåt!

Kärnvapen

Det riktiga inslaget finns på SVT play i 7 dagar till.

Annonser

Bloggbesök BOV

I dag noterade jag en intressant förändring i besöksstatistiken på denna blogg. Redan kl. 18.40 hade jag fått 121 visningar, varav 102 från Ryssland!

Vem i Ryssland har intresse av att läsa mina enkla funderingar?

(Antal visningar i Sverige ligger på normal nivå en dag utan nytt inlägg).

.

Bloggbesök 2017 08 30

Total solförmörkelse

Vad gör man för att bli ihågkommen för mer än att ha sett solförmörkelsen? Varför inte som Alex Mason, gå på slak lina över en 50 meter djup ravin i Jackson Hole, Wyoming.

Och inte hade det heller varit till någon nytta, om inte fotografen Keith Ladzinski hade dokumenterat det på detta fina sätt.

.

01-eclipse-slack-line-keith-ladzinski.adapt.1900.1

Se hela artikeln i NATEGO

Där kan man också (bland övriga foton) se fotografen KEN GEIGER:s bild av de olika faserna i solförmörkelsen över the Teton Range.

18-exclusive-solar-eclipse-photo-nat-geo.adapt.1190.1

Kvarnstenstillverkning

Upptäckten av kvarnstenstillverkningen i Yxebo, lämnade mig ingen ro. Fler frågor än svar.

  • Vem kom på att det skulle vara bra att ha ett par kvarnstenar för att göra mjöl?
  • Vem beställde han dem av?
  • Och varför?
  • Hur visste den som högg stenen var han skulle leta lämpligt berg?
  • Hur hade han lärt sig hur man gör?
  • Hur ofta behövde man nya kvarnstenar? 

Dags att googla lite.

 

1. Hovgården, Uppland

Rester av kvarnsten av sandsten med hål upphittad i Hovgården 1969.  Stenarna har brukats under 800, 900 och 1000-talet.

Kvarnsten Hovgården.

2. Lugnås, Mariestad

Sedan 1100-talet och fram till 1919 har kvarnstenar brutits i Lugnåsberget, Qvarnstensgruvan. (Mariestads Kommun).

Kvarnstenar Lugnås20090215106

Det sägs att det var munkar ur Cisterciensorden som startade verksamheten. De kom till platsen 1147.

 

3. Westerqwarn

Westerqwarn omtalades första gången under 1400-talets början då det drevs av munkar. 1557 övergick kvarnen i kronans ägo. 1867 till 1870 byggdes den nuvarande kvarnen med fem kvarnstenar och blev således en av de största i länet. Under denna period, närmare bestämt 1850, byggdes även magasinet”. Inget nämns om varifrån stenarna kom.

 

4. Östra Utsjö, Malung

Kvarnstensbrottet i Östra Utsjö, strax söder om Malung, är ett av Sveriges största kvarnstensbrott”.

”Kolprover från en liggmila i området har datering till 1400- 1600-tal. Enligt vissa forskare ska brytningen av kvarnstenar i Östra Utsjö ha börjat redan på 700-800-talet”.

”Verksamheten vid kvarnstensbrottet i Östra Utsjö upphörde på 1870/80-talet efter en längre tids nedgång”.

 

5. Stenskogen i Höör

”Söder om Höörs by finns en märklig fornlämning. I den s.k. ”Stenskogen” har det sedan mycket lång tid brutits sten till kvarnstenar”. ”Den sista kvarnstensbrytningen skedde kring 1920”.

En intressant intervju från 1976 med den då 90-årige kvarnstenshuggaren Emil Nilsson.

6. Fjärås/Kvarnstensfynden

1911 uppmärksammades små runda kvarnstenar i Fjärås.

kvarnstenw

Liknande fynd har gjorts på Onsala-halvön och i Skåne och framför allt i Bastrup i Danmark. Fynden har daterats till 400-500 talen. I Osebergsskeppet påträffades en liknande sten, daterad till 800-talet. Någon säker datering kan inte göras av Fjäråsfynden.

 

7. Delsjöområdet

Så sent som i juni 2017 gjordes ett nytt fynd av ännu en kvarnsten i Delsjöområdet

 

8. Gjutning av kvarnstenar i Komstad, Sävsjö

1907 fick Carl Lokrantz i Komstad, patent på att gjuta kvarnstenar. En anledning så god som någon att upphöra med att hugga ut stenar. Anläggningen finns kvar men tillverkningen ligger nere på grund av dålig efterfrågan på kvarnstenar.

 

 

Ja inte fick jag svar på frågorna, men

Kvarnstenar har alltså tillverkats och varit i bruk i Sverige kanske redan från 400-talet. Definitivt under vikingatiden. Det förefaller som om munkarna som kom på 1100-talet hade med sig ny teknik. Teknik som i stort användes ända fram tills det var dags att lägga ner, i början av 1900-talet.

Tillverkning har skett över hela landet, men företrädesvis där berggrunden består av sandsten. Även om brottet i Yxebo består av gnejs. 

 

Jakten på blå bär

Dåligt med blåbär i år.

Ingenstans där jag kollat efter blåbär har det varit mödan värt att plocka fram skrapan. Jag blev eld och lågor när jag hörde någon som plockat blåbär i Småland. Så jag drog dit. Likt ubåtarna i Atlanten har jag i dag genomkorsat Smålands mörka skogar.

Och mitt i skogen fann jag flera märkliga formationer.

DSC_0639

Det jag stött på var Kvarnstenssbrottet i Yxebo.  Här producerade man traktens kvarnstenar från 1500-talet till fram slutet av 1800-talet.

Tillverkningen gick så till att man jämnade till bergets överyta, bestämde diametern och högg ett ”dike” runt periferin.

Så högg man ut ett hål ”öga” i mitten av stenen,

När man bestämt tjockleken var det dags att med kilar ”lossa” stenen genom att successivt slå in kilarna runt stenen så att ett jämnt tryck uppstod. När stenen lossnade reste man den genom att stoppa en stock i ”ögat” och resa den för att hugga undersidan jämn.

Ytterligare några påbörjade ämnen fanns i området.

DSC_0643

Samt spillror av arbeten som inte kunde faktureras.

DSC_0641

För den som hållit i en mejsel och knackat med handslägga är det lätt att förstå vilket fruktansvärt slit det varit att få fram färdiga kvarnstenar. Stenar som man på 1800-talet kunde få 70- 80 kr för. När de levererats. Men naturligtvis bara för perfekta stenar.

Vid sidan av stigen låg en sten som inte hunnit levereras, av någon anledning.

DSC_0649

 

– Fann jag några blåbär då?

Nej, inte så det fanns anledning att börja plocka. Men lingonröda tuvor fanns det gott om.

Och vilken lycka att ha ViewRanger-appen med lantmäteriets karta med sig.

Barmhärtiga samariter, eller?

Som omväxling till diskussionen om de onda och de goda bland Homo sapiens, har NATEGO ett intressant reportage om olika djurarter som tar hand om varandras ungar.

Teorierna om barmhärtighet som motiv kan man troligen utesluta (även om jag naturligtvis inte vet något om det). Den troligaste förklaringen är nog förvirring, som vanligt vid avvikande beteende.

 

Först en kul video som visar en fågel som matar fiskar.

 

En biolog gissar på att fiskarnas munnar liknar fågelns egna ungars munnar tillräckligt för att frammana modersinstinkten. Så mycket att fågeln kom sex gånger om dagen för att mata fiskarna.

 

Andra liknande beteende är när en hökunge matas av ett par vithövdade havsörnar tllsammans med sina egna.

Den vithövdade havsörnen har som vana att avliva hökar. Nu väntar forskarna på om ungen skall klara sig till vuxen ålder.

 

Och en lejoninna som låter en leopardunge dia.

Medan hon normalt dödar leoparder.

01-leopard-suckling-lion.adapt.885.1

Nu avvaktar parkskötarna med spänning utgången.

 

Eller en svan som matar guldfiskarna.

Länk:  //assets.ngeo.com/modules-video/latest/assets/ngsEmbeddedVideo.html?guid=0000015d-a8d6-d466-a57f-b8de51f70000

Här är forskarna ännu mer frågande.

 

Skall bli kul att se om det kommer några rapporter om hur det går för

höken och leopardungen.