En kopp?

Så löd frågan kvart i tio och kvart i tre.

1962 började jag på ett stort byggföretag och i oktober flyttade vi in i splitt nya lokaler. Vi besatte vångarna 5-8. Endast i våning 8, där arkitekterna satt, fanns fikarum inritat.

.

Så under 15 år serverades vi kaffe på rummet, av killarna från Kafé Värmland. På så vis behövde inte kaffedrickandet menligt störa produktionen.

  1. Muggen var lätt att skölja ur och ta hem för återanvändning.
  2. Plastskeden var ju oanvänd,så den gick att lagra upp, tills hemmaförrådet var fullt. Då bad jag helt enkelt att slippa skeden.
  3. Sockerbitarna användes till vin- och sylttillverkning.
  4. Servetten kunde oftast återanvändas och…
  5. Pappersassietterna växte i hemmaförrådet.

Under 70-80-talen använde vi flitigt dessa assietter i båten på våra seglingar. Många av dem användes flera gånger.

När vi 2012 skaffade husbil hade vi fortfarande assietter så att vi kunde fortsätta äta på dessa. Precis som i båten passade de utmärkt i storlek för den begränsade bordsytan.

Nu, efter åtta års husbilsåkande, måste jag tyvärr meddela att TALLRIKARNA ÄR SLUT. (Ja, jag har sparat två exemplar till montern).

Och jag kan garantera att inget av detta engångsmaterial har hamnat i Stilla Havet.

Annonser

LB adresserar vårt största samhällsproblem

”Tänk, där det vimlar av brandmän, där brinner det oftast. Med Dambergsk logik, så måste ju bränderna minska om man minskar antalet brandmän.”

Lars Bern hävdar att det är så det fungerar med medicinering mot högt kolesterolvärde. LB kommer också med en rad andra tänkvärda påståenden.

.

.

I kväll skall jag med gott samvete äta ett köttstycke. Och överväga om det är dags att sluta medicinera kolesterolen.

Behåll långkalsongerna

De kan behövas, på kort sikt, när elen måste stängas av mitt i vintern. Men även på lång sikt.

Men det där gäller ju bara Grönlandsisen. Och väldigt länge sedan.

Bättre att titta på nutida temperaturmätningar.

Se mer på intervjun med energiexpert Elsa Widding om klimat- och energipolitiken.

Jag skulle gärna vilja höra en debatt mellan  Elsa Widding och Isabella Lövin om detta.

Vill inte veta, vill inte förstå

Dagen Hälge-strip

Men det finns väl ingen politiker som läser serierna. Och om de gör det är det ju tveksamt om de vill förstå.

Eller som Mikael Damberg (S) säger i Aftonbladet: Mer måste göras för att stoppa sprängämnen från att komma in i landet över huvud taget, anser inrikesminister Mikael Damberg (S) som svar på att sprängningarna i Sverige har ökat kraftigt.

Jag har arbetat inom anläggningsbranschen och vet att sprängämnen är ofarliga. Det är de som handskas med sprängämnena som måste stoppas. Eller hur Mikael Damberg ?!?

PS: det kom just in nyheter om att ett tåg med vapen och sprängämnen spårat ur i Nevada. Trots att det var högexplosiva varor hände inget allvarligt då de 19 vagnarna hamnade i en bröte. DS

…och igen

År 1837, d.v.s. för ca 180 år sedan revolutionerades det svenska transportsystemet för första gången när ångmaskiner kunde driva fartyg. (Senare kom ångtågen på järnväg). Den nybyggda Hjulångaren Eric Nordevall var ett av dessa allra första maskindrivna fartyg.”

Bild från Föreningen Forsviks varvs hemsida

1980 upptäcktes vraket. Det stod på botten förvånansvärt intakt. Fotografering och noggranna uppmätningar dokumenterades. På hemsidan finns en del bilder.

Föreningen Forsviks Varv grundades 1995 i syfte att bygga Hjulångaren Eric Nordevall II och 1999 påbörjades bygget. 2009 sjösattes och 2011 blev det resa till Stockholm och dop av kronprinsessa Viktoria.

Den som bara något har följt dykningarna och tankarna på att bygga samt vedermödorna att skaffa pengar och genomföra bygget av Ostindiefararen Götheborg, på nära håll, kan mycket väl föreställa sig denna process för Eric Nordevall II. Även om det är i en mindre skala så har man skapat något från grunden. Även maskineriet till Eric Nordevall II är nytillverkat efter lyckligtvis sparade originalritningar.

Så nu finns ett ”flytande museum” av ett av de allra första maskindrivna fartygen.

2012 – 2014 utfördes ett antal seglatser, som därefter successivt minskat i antal. På hemsidan finns nu det lakoniska meddelandet ” Inga resor är planerade sommaren 2019″. 

När jag vandrar runt på varvsområdet och ser travar av överblivet/kasserat ekvirke, ser den ”stökiga” kajen och tittar ombord på fartyget, blir jag riktigt tagen. Tänk vad mycket entusiasm, optimism, framtidstro, möda, tid och pengar det ligger i detta fartyg. Som nu är till salu för en krona!