Du tror inte på det här…

…ELLER HUR?

Men enligt NATEGO finns detta märkliga djur.

.

01-star-nosed-mole.adapt.1900.1

A star-nosed mole emerges from its tunnel. The nostrils are ringed by 22 rays, which are in constant motion as the mole explores its environment and searches for food. 
PHOTOGRAPH BY KENNETH CATANIA

Vacker? Döm själv! I varje fall dödligt farlig för sin omgivning.

.

 

 

Annonser

Sista skriket

Sällan har väl  titeln ”One Last Scream Into The Abysssss” passat så väl på en bild.

Sista skriket

 

 på NATEGO förklarar att den Australiska gröna trädgrodan kan bli 10 centimeter lång. Den äter mest insekter, men tydligen kan en och annan mindre orm slinka ner. Sarah Gibbens säger att bilden cirkulerade första gången för flera år sedan. Fotografen är okänd.

PS dag som ovan 

Även MailOnline spinner på denna tråd med några roliga bilder.

Och NATEGO följer upp med en annan ormätande groda.

 

 

 

 

Jakten på den försvunna kvarnstenen

Med anledning av tidigare inlägg om kvarnstenar, kom samtalet in på den kvarnsten vi alla kom ihåg från ”plaskis” i Besebäcken.

Nåja, även om Christina, Lisbeth och jag kom ihåg att kvarnstenen låg vid ”plaskis” så hävdade Fritiof bestämt att den låg längre nedströms, närmre bron för Gavelåsvägen.

På min expedition för att utröna fakta sökte jag utefter hela bäckfåran från bron till ”plaskis”. Utan att finna stenen. Uttröttad gav jag till sist upp och letade mig via en trädgård upp till Gavelåsvägen, närmare bestämt 22B.

Och där, där låg den ju.

DSC_0664

Nu avser jag inte forska vidare, utan bara konstatera att den finns, om än inte på samma plats som för 60 år sedan.

Jakten på blå bär

Dåligt med blåbär i år.

Ingenstans där jag kollat efter blåbär har det varit mödan värt att plocka fram skrapan. Jag blev eld och lågor när jag hörde någon som plockat blåbär i Småland. Så jag drog dit. Likt ubåtarna i Atlanten har jag i dag genomkorsat Smålands mörka skogar.

Och mitt i skogen fann jag flera märkliga formationer.

DSC_0639

Det jag stött på var Kvarnstenssbrottet i Yxebo.  Här producerade man traktens kvarnstenar från 1500-talet till fram slutet av 1800-talet.

Tillverkningen gick så till att man jämnade till bergets överyta, bestämde diametern och högg ett ”dike” runt periferin.

Så högg man ut ett hål ”öga” i mitten av stenen,

När man bestämt tjockleken var det dags att med kilar ”lossa” stenen genom att successivt slå in kilarna runt stenen så att ett jämnt tryck uppstod. När stenen lossnade reste man den genom att stoppa en stock i ”ögat” och resa den för att hugga undersidan jämn.

Ytterligare några påbörjade ämnen fanns i området.

DSC_0643

Samt spillror av arbeten som inte kunde faktureras.

DSC_0641

För den som hållit i en mejsel och knackat med handslägga är det lätt att förstå vilket fruktansvärt slit det varit att få fram färdiga kvarnstenar. Stenar som man på 1800-talet kunde få 70- 80 kr för. När de levererats. Men naturligtvis bara för perfekta stenar.

Vid sidan av stigen låg en sten som inte hunnit levereras, av någon anledning.

DSC_0649

 

– Fann jag några blåbär då?

Nej, inte så det fanns anledning att börja plocka. Men lingonröda tuvor fanns det gott om.

Och vilken lycka att ha ViewRanger-appen med lantmäteriets karta med sig.

Barmhärtiga samariter, eller?

Som omväxling till diskussionen om de onda och de goda bland Homo sapiens, har NATEGO ett intressant reportage om olika djurarter som tar hand om varandras ungar.

Teorierna om barmhärtighet som motiv kan man troligen utesluta (även om jag naturligtvis inte vet något om det). Den troligaste förklaringen är nog förvirring, som vanligt vid avvikande beteende.

 

Först en kul video som visar en fågel som matar fiskar.

 

En biolog gissar på att fiskarnas munnar liknar fågelns egna ungars munnar tillräckligt för att frammana modersinstinkten. Så mycket att fågeln kom sex gånger om dagen för att mata fiskarna.

 

Andra liknande beteende är när en hökunge matas av ett par vithövdade havsörnar tllsammans med sina egna.

Den vithövdade havsörnen har som vana att avliva hökar. Nu väntar forskarna på om ungen skall klara sig till vuxen ålder.

 

Och en lejoninna som låter en leopardunge dia.

Medan hon normalt dödar leoparder.

01-leopard-suckling-lion.adapt.885.1

Nu avvaktar parkskötarna med spänning utgången.

 

Eller en svan som matar guldfiskarna.

Länk:  //assets.ngeo.com/modules-video/latest/assets/ngsEmbeddedVideo.html?guid=0000015d-a8d6-d466-a57f-b8de51f70000

Här är forskarna ännu mer frågande.

 

Skall bli kul att se om det kommer några rapporter om hur det går för

höken och leopardungen.