Search Magazine: Den här gången är det inte en episk split, utan det handlar om en episk splits. Nedan är en ‘time-lapse’ på en ögonsplits av en 8-trådig 48mm tamp. Klippet kommer från The Maritime Post och gissningsvis är tampen till ett stort fartyg!
.
Att rensa haven från denna plast verkar vara en övermäktig uppgift, men några intressenter har i varje fall allvarliga planer på att angripa problemet.
.
.
Han frågar: Vad är det första du gör när du kommer in i köket och vattnet rinner över diskbänken och har översvämmat golvet och står högt upp på väggarna? Du försöker förstås stänga av vattenflödet. Först därefter är det lönt att ta fram hinkar och svabbar.
Jag citerar: SEARCH MAGAZINE: ”Han lanserar därför sin ambitiösa idé ‘The Plastic Bank: En affärskedja över hela världen där allt från utbildningsmaterial till matlagningsbränsle finns att köpa, i utbyte mot plastskräp – som sedan sorteras, bryts ner och säljs till företag som använder ‘social plastic’ i sina produkter.
Denna idé skulle, enligt Katz, kunna lösa problemet med nedskräpning av plast, samtidigt som den löser problemet med fattigdom. ”Att motverka nedskräpning i havet kan vara mänsklighetens bästa möjlighet,” säger han.
Snacka om att vända ett problem till en möjlighet! Se klippet nedan.”
Den ena goda idén förtar inte den andra, men visst tycker jag David Katz idé verkar lockande.
Ny Teknik 2018-03-23, Forskarnas larm: Mer än 79.000 ton plast i Stilla havet
DS
.
Och kanske blev det lika bra om man kom till fel ö?
.
Arbetet har nu kommit halvvägs och 2019 kommer det att vara möjligt att gå ombord på fartyget och bo och äta precis som 1912.
Fartyget kommer att vara förtöjt i floden Daying Qi. En ursprunglig tanke att låta passagerarna få känna hur det är att gå på ett isberg har övergetts , på grund av hänsyn till de anhöriga till offren. I övrigt skall inredning, mat och service vara autentiskt, så när som att det också skall finnas Wi-Fi ombord.
Detta projekt kommer att dyka upp i nyhetsflödet fler gånger.
Som nu
Kalmar Nyckel Foundation är en icke vinstdrivande organisation som 1997 sjösatte en kopia av Kalmar Nyckel och använder denna tjugo år gamla kopia som ett flytande klassrum.
.
Klicka på vimeo för större bild.
Det är inte utan stolthet och glädje, som jag konstaterar att man inte rädd för att knyta an till gamla (svenska) tider. Och att fartyget får leva vidare.
Detta intresse kan förklara succén med Harald Hårfagres äventyr i västerled.
Jag fick denna artikel från Search Magazine.
Läs mer om Kalmar Nyckel på www.KALMARNYCKEL.org
.
Inte oväntat intar Draken Harald Hårfagre förstaplatsen, efter sin lyckade tur till Amerika och de stora sjöarna.
.
.
Den reflexion jag gör är: Hur i hela friden klarade vikingarna av denna resa utan all modern utrustning och överlevnadskläder?
2011 hittades vraket och med noggrann fotografering har forskarna ett bra material att jobba med. Av materialet har denna bild framställts.
Dykarna var euforiska när de också fann dessa nypräglade mynt.
Forskarna har tagit fram denna visualisering av fartyget.
På museet i Västervik rullar en 20 minuters film om upptäckten. Denna snutt ger en inblick i upptäckten.
Citat från inlägg i oktober 2013:
På Västerviks Museum visas fynd från ett av dem, MARS (Makalös), ett krigsfartyg som sjösattes 1564. (Mars var en och en halv gång så stor som Wasa, som byggdes 70 år senare). I sitt första uppdrag deltog Mars i en strid utanför Ölands norra udde den 30-31 maj. På andra dagen gav kaptenen upp, då det hade börjat brinna ombord. Ca 800 – 1000 personer fanns kvar ombord, när fartyget exploderade och sjönk på 75 meters djup. (Hur många som omkommit redan under byggfasen vet man inte). Detta var inte det enda fartyget som sjönk i detta krig, så det fanns tydligen gott om pengar att bygga fartyg för och gott om folk att bemanna dem med.
Ur Wikipedia: ” Svenska folket skyllde Mars olycka på den förbannelse som vilade över fartyget enär dess kanoner var gjutna av kyrkklockor som kung Gustav Vasa beslagtagit”.
Bilden är ett montage av ca 6000 bilder som tagits av dykarteamet, på 75 meters djup.
Uppgifterna är från museet och ur Wikipedia.
