Ett dygn

Ett dygn blommar Sjöborrekaktusen (Echinopsis). Inte mycket att ha för en blomsterälskare. Men en fin video blir det.

Nästan fem miljoner visningar för tillfället.

Beautiful Cacti Bloom Before Your Eyes: The Echinopsis cactus flower blooms overnight—and lasts only a day. http://on.natgeo.com/2dWDPf1

Annonser

Kvarnstenstillverkning

Upptäckten av kvarnstenstillverkningen i Yxebo, lämnade mig ingen ro. Fler frågor än svar.

  • Vem kom på att det skulle vara bra att ha ett par kvarnstenar för att göra mjöl?
  • Vem beställde han dem av?
  • Och varför?
  • Hur visste den som högg stenen var han skulle leta lämpligt berg?
  • Hur hade han lärt sig hur man gör?
  • Hur ofta behövde man nya kvarnstenar? 

Dags att googla lite.

 

1. Hovgården, Uppland

Rester av kvarnsten av sandsten med hål upphittad i Hovgården 1969.  Stenarna har brukats under 800, 900 och 1000-talet.

Kvarnsten Hovgården.

2. Lugnås, Mariestad

Sedan 1100-talet och fram till 1919 har kvarnstenar brutits i Lugnåsberget, Qvarnstensgruvan. (Mariestads Kommun).

Kvarnstenar Lugnås20090215106

Det sägs att det var munkar ur Cisterciensorden som startade verksamheten. De kom till platsen 1147.

 

3. Westerqwarn

Westerqwarn omtalades första gången under 1400-talets början då det drevs av munkar. 1557 övergick kvarnen i kronans ägo. 1867 till 1870 byggdes den nuvarande kvarnen med fem kvarnstenar och blev således en av de största i länet. Under denna period, närmare bestämt 1850, byggdes även magasinet”. Inget nämns om varifrån stenarna kom.

 

4. Östra Utsjö, Malung

Kvarnstensbrottet i Östra Utsjö, strax söder om Malung, är ett av Sveriges största kvarnstensbrott”.

”Kolprover från en liggmila i området har datering till 1400- 1600-tal. Enligt vissa forskare ska brytningen av kvarnstenar i Östra Utsjö ha börjat redan på 700-800-talet”.

”Verksamheten vid kvarnstensbrottet i Östra Utsjö upphörde på 1870/80-talet efter en längre tids nedgång”.

 

5. Stenskogen i Höör

”Söder om Höörs by finns en märklig fornlämning. I den s.k. ”Stenskogen” har det sedan mycket lång tid brutits sten till kvarnstenar”. ”Den sista kvarnstensbrytningen skedde kring 1920”.

En intressant intervju från 1976 med den då 90-årige kvarnstenshuggaren Emil Nilsson.

6. Fjärås/Kvarnstensfynden

1911 uppmärksammades små runda kvarnstenar i Fjärås.

kvarnstenw

Liknande fynd har gjorts på Onsala-halvön och i Skåne och framför allt i Bastrup i Danmark. Fynden har daterats till 400-500 talen. I Osebergsskeppet påträffades en liknande sten, daterad till 800-talet. Någon säker datering kan inte göras av Fjäråsfynden.

 

7. Delsjöområdet

Så sent som i juni 2017 gjordes ett nytt fynd av ännu en kvarnsten i Delsjöområdet

 

8. Gjutning av kvarnstenar i Komstad, Sävsjö

1907 fick Carl Lokrantz i Komstad, patent på att gjuta kvarnstenar. En anledning så god som någon att upphöra med att hugga ut stenar. Anläggningen finns kvar men tillverkningen ligger nere på grund av dålig efterfrågan på kvarnstenar.

 

 

Ja inte fick jag svar på frågorna, men

Kvarnstenar har alltså tillverkats och varit i bruk i Sverige kanske redan från 400-talet. Definitivt under vikingatiden. Det förefaller som om munkarna som kom på 1100-talet hade med sig ny teknik. Teknik som i stort användes ända fram tills det var dags att lägga ner, i början av 1900-talet.

Tillverkning har skett över hela landet, men företrädesvis där berggrunden består av sandsten. Även om brottet i Yxebo består av gnejs. 

 

Jakten på blå bär

Dåligt med blåbär i år.

Ingenstans där jag kollat efter blåbär har det varit mödan värt att plocka fram skrapan. Jag blev eld och lågor när jag hörde någon som plockat blåbär i Småland. Så jag drog dit. Likt ubåtarna i Atlanten har jag i dag genomkorsat Smålands mörka skogar.

Och mitt i skogen fann jag flera märkliga formationer.

DSC_0639

Det jag stött på var Kvarnstenssbrottet i Yxebo.  Här producerade man traktens kvarnstenar från 1500-talet till fram slutet av 1800-talet.

Tillverkningen gick så till att man jämnade till bergets överyta, bestämde diametern och högg ett ”dike” runt periferin.

Så högg man ut ett hål ”öga” i mitten av stenen,

När man bestämt tjockleken var det dags att med kilar ”lossa” stenen genom att successivt slå in kilarna runt stenen så att ett jämnt tryck uppstod. När stenen lossnade reste man den genom att stoppa en stock i ”ögat” och resa den för att hugga undersidan jämn.

Ytterligare några påbörjade ämnen fanns i området.

DSC_0643

Samt spillror av arbeten som inte kunde faktureras.

DSC_0641

För den som hållit i en mejsel och knackat med handslägga är det lätt att förstå vilket fruktansvärt slit det varit att få fram färdiga kvarnstenar. Stenar som man på 1800-talet kunde få 70- 80 kr för. När de levererats. Men naturligtvis bara för perfekta stenar.

Vid sidan av stigen låg en sten som inte hunnit levereras, av någon anledning.

DSC_0649

 

– Fann jag några blåbär då?

Nej, inte så det fanns anledning att börja plocka. Men lingonröda tuvor fanns det gott om.

Och vilken lycka att ha ViewRanger-appen med lantmäteriets karta med sig.

Barmhärtiga samariter, eller?

Som omväxling till diskussionen om de onda och de goda bland Homo sapiens, har NATEGO ett intressant reportage om olika djurarter som tar hand om varandras ungar.

Teorierna om barmhärtighet som motiv kan man troligen utesluta (även om jag naturligtvis inte vet något om det). Den troligaste förklaringen är nog förvirring, som vanligt vid avvikande beteende.

 

Först en kul video som visar en fågel som matar fiskar.

 

En biolog gissar på att fiskarnas munnar liknar fågelns egna ungars munnar tillräckligt för att frammana modersinstinkten. Så mycket att fågeln kom sex gånger om dagen för att mata fiskarna.

 

Andra liknande beteende är när en hökunge matas av ett par vithövdade havsörnar tllsammans med sina egna.

Den vithövdade havsörnen har som vana att avliva hökar. Nu väntar forskarna på om ungen skall klara sig till vuxen ålder.

 

Och en lejoninna som låter en leopardunge dia.

Medan hon normalt dödar leoparder.

01-leopard-suckling-lion.adapt.885.1

Nu avvaktar parkskötarna med spänning utgången.

 

Eller en svan som matar guldfiskarna.

Länk:  //assets.ngeo.com/modules-video/latest/assets/ngsEmbeddedVideo.html?guid=0000015d-a8d6-d466-a57f-b8de51f70000

Här är forskarna ännu mer frågande.

 

Skall bli kul att se om det kommer några rapporter om hur det går för

höken och leopardungen.

 

Dagens text

1965, Tage Danielsson

Tage Danielsson

 

Och 2017, Tobias Wikström, DI

”Man ska inte vara förvånad över att regeringen sölar. Socialdemokraterna är ointresserade av arbetskraftsinvandring. LO har drivit en hård kamp mot fusk och dåliga arbetsvillkor. Frågan är tätt sammanknippad med motståndet till utstationerad arbetskraft inom EU, som ju blev aktuellt i samband med att facket Byggnads drev ett lettiskt företag i konkurs i samband med en blockad av ett skolbygge i Vaxholm.”

Läs hela sammanfattningen i DI.

 

Några tydliga grafer

Ekonomifakta Arbetskraftsinvandring

Ekonomifakta-Arbetskraftsinvandringen

Ekonomifakta Sysselsättningsgap Ekonomifakta- sysselsättningsgap

 

För mig är det ofattbart att inte denna fråga lösts för länge sedan. Jag vill se politiker som inte förhalar detta i ytterligare 50 år.

Fem rubriker

Varje dag exponeras jag för nyheter av allehanda slag. Somligt passerar väldigt fort, men somligt stannar kvar och gnager. Som till exempel:

 

Kvällsposten:

Slaget om stora torget i Hörby – mellan afghaner och albaner

”Knarkförsäljning, afghaner som portas från kulturhus och svartsjukedramer. I Hörby har slaget om torget skapat stora spänningar mellan olika etniska grupper. Emellan dem står polisen.

– Snart kommer det smälla. Helt garanterat. Nu vågar inte afghanerna gå ut. Albanerna håller koll på dem, bevakar dem. De vill slå ihjäl dem, säger invånaren Shkelzen Kuci.”

 

Vårdfokus:

”Man vänjer sig aldrig”

”– Det är den allra värsta patientgruppen. Missbrukare som blir aggressiva eller våldsamma kan vi lugna med läkemedel. Med de unga kriminella, deras anhöriga och vänner vet man aldrig vad som kan hända. De är nyckfulla, fullständigt respektlösa och väldigt, väldigt hotfulla. Att de kallar en hora eller jävla fitta är ingenting mot vad de annars kan vräka ur sig. Det är så vidrigt att jag inte ens själv kan uttrycka det.”

Se även här

 

SVT nyheter:

”Nu är vi vid en gräns när det inte går längre”

”Sjuksköterskebristen på Universitetssjukhuset i Linköping är nu så allvarlig att lasarettet tvingats stänga 220 av de 615 vårdplatser som finns. Trots det så måste sjuksköterskorna ändå ta hand om fler patienter än de ska göra.”

 

Lars Lindgren:

”Det blir inte 500.000 fler på 5 år. Det blir 500.000 fler på 3 år.”

”På twitter fördes den sista juli en diskussion om Migrationsverkets prognos för de närmaste 5 år. Några torgförde att det skulle komma 500.000 personer till Sverige. Justitieminister Morgan Johansson gav sig in i debatten, vilket visade sig att han även hade gjort i en annan tråd i början av juli. Jag bifogar länkar och några av ministerns uttalanden i kommentarer.”

“@JonasBjarnehall @Peter_Freij Nej, vi räknar inte med 500 000 på 5 år. Det är fria fantasier.”
TWITTER.COM

 

Aftonbladet:

För lätt för kriminella att få ett svenskt pass

” Ett mycket stort antal pass anmäls varje år som borttappade eller stulna i Sverige. I fjol rörde det sig om totalt 63 628 pass. Det är ett orimligt stort antal. De åtgärder som vidtagits på området i Sverige har uppenbarligen inte varit tillräckliga. Lika många pass anmäldes som borttappade eller stulna år 2016 som 2015. Detta trots ett skärpt regelverk som trädde i kraft i april 2016.”

 

Kan jag lita på att nuvarande politiker kryper ur sina komfortzoner, inser allvaret och agerar?

 

 

 

 

 

 

 

Världsarvet Hälsingegårdar, CHECK

Det senaste av våra 15 världsarv är ”Decorated Farmhouses of Hälsingland”.

Världsarvet hälsingegårdar utgörs av sju gårdar från 1800-talet. De visar hur oberoende bönder uppförde rikt utsmyckade rum eller egna byggnader för fest. Det finns idag ca 1 000 hälsingegårdar.

De stora, imponerande hälsingegårdarna med de rikt utsmyckade rummen för fest reflekterar en enastående kombination av timmerbyggande och folkkonsttradition, det välstånd och den sociala statusen hos de oberoende bönder som byggde dem och utgör höjdpunkten i en lång tradition i Hälsingland.

Jag har tidigare besökt fjorton av de svenska världsarven. Efter tre dagar och besök på nio hälsingegårdar varav fyra av ”världsarvsgårdarna”, anser jag nu att jag betat av det femtonde, hälsingegårdarna.

Det är bara att instämma med världsarvsjuryn: Det är makalöst att så många fina dekorationer har bevarats till våra dagar. Och vilket välstånd som skapat detta under 1800-talets mitt.

IMG_2577

Erik Anders, en typisk Hälsingegård.

 

IMG_2667

Imponerande golvtiljor.

 

IMG_2670

Väggmålningar som stått sig i över 150 år. I ouppvärmda utrymmen som ofta använts som förråd, mellan festtillfällena.

 

IMG_2684

 

IMG_2736

Ofta är det samma konstnär som gått runt i gårdarna och målat.

 

IMG_2743.JPG

Takmålning från 1760-talet i Mårtesgården.

 

IMG_2747small

Väggmålning från 1850-talet i Mårtesgården.

 

IMG_2758

Väggmålning i Gästgivars.

Jag kan inte låta bli att imponeras av byggnadskonsten, och det överflöd som bönderna hade för att bygga dessa stora hus och dekorera dem, ”bara för att de kunde”. För att markera att de tillhörde de besuttna. En förutsättning för att kunna välja umgänge och partners till sina barn.

OBS! Man behöver inte besöka alla gårdarna men har du vägarna förbi, passa på att titta in i någon av dem.

Se mer på Världsarv, Hälsingegårdar, och Hälsingegårdar