I dag var det sista promenaden på Marstrand, som Marstrandsbo.
Lägenheten är uppsagd till den 31 augusti och i dag var det städdag. Medan ”Skurflickan” städade tog jag en promenad på ön.
Och, ja Lyktudden ser ut precis som vanligt.
Och kantarellerna växer där de brukar växa.
Näckrosorna är lite blekare än vanligt.
Men ljungen lyste starkare än vanligt.
Precis som nyponen.
Och skallen med Pater Noster i bakgrunden är ju alltid ett säkert motiv.
Och väl ute vid Tåudden är det ju omöjligt att avhålla sig från ett bad.
Skurflickan gjorde ett enastående jobb inne i lägenheten. Hon städade så svetten lackade i 7-8 timmar. Under tiden ägnade jag tre timmar åt att klippa häck, rensa ogräs och göra rent plattor och plattfogar på uteplatsen. Nu är lägenheten verkligen i presentabelt skick.
Det var något vemodigt att lämna nyckeln till lägenheten, men det känns ändå helt rätt. Det går inte att dra klockan tillbaka. Jag kommer alltid att bära minnet av alla de fina dagar Ingrid och jag har haft här ute under de tjugotre år vi bott här.
Och det är inte sista gången jag går runt på Marstrand. Men då som besökare.