Sista gången

I dag var det sista promenaden på Marstrand, som Marstrandsbo.

Lägenheten är uppsagd till den 31 augusti och i dag var det städdag. Medan ”Skurflickan” städade tog jag en promenad på ön.

IMG_0481

Och, ja Lyktudden ser ut precis som vanligt.

IMG_0483

Och kantarellerna växer där de brukar växa.

IMG_0485

Näckrosorna är lite blekare än vanligt.

IMG_0486

Men ljungen lyste starkare än vanligt.

IMG_0489

Precis som nyponen.

IMG_0490

Och skallen med Pater Noster i bakgrunden är ju alltid ett säkert motiv.

IMG_0494

Och väl ute vid Tåudden är det ju omöjligt att avhålla sig från ett bad.

DSC_0186

Skurflickan gjorde ett enastående jobb inne i lägenheten. Hon städade så svetten lackade i 7-8 timmar. Under tiden ägnade jag tre timmar åt att klippa häck, rensa ogräs och göra rent plattor och plattfogar på uteplatsen. Nu är lägenheten verkligen i presentabelt skick.

Det var något vemodigt att lämna nyckeln till lägenheten, men det känns ändå helt rätt. Det går inte att dra klockan tillbaka. Jag kommer alltid att bära minnet av alla de fina dagar Ingrid och jag har haft här ute under de tjugotre år vi bott här.

Och det är inte sista gången jag går runt på Marstrand. Men då som besökare.

 

 

 

 

 

 

 

My Dignity

Kvällens ”Musik på Vattnet 2016” blev en stund att minnas.

.

IMG_0450

.

Flera låtar gick direkt till hjärtat.

.

IMG_0465

Louise bjöd på sin pappa Gunnars hit I confess, där han var mest stolt för Sarah Vaughans framförande.

Vi fick höra Louise`s version av Elvis : True Love travels on a gravel road. 

Så kom kom Louie till låten som gick rakt till hjärtat och gav mig dåligt samvete, My Dignity.

 

Därefter följde ytterligare en låt om kampen att leva.

 

Kvällen avslutades med ett fyrverkeri.

IMG_0479

Det kunde också se ut som en gejser.

IMG_0468

En sån tur att jag cyklade dit. Dels för upplevelsen, dels för parkeringseländet. Trots att det fanns gott om plats på den stora parkeringen skulle alla med nödvändighet ut till badplatsparkeringen.

Och som vanligt: Det är bäst när det är gratis!

Jag måste lägga till denna underbara videosnutt:

 

 

 

Ett avbrott

En tur till norra Bohuslän.

I onsdags kände jag att jag måste ut i skogen. Det tar inte lång tid att komma till naturreservatet Kynnefjäll.

Väl framme tog jag en promenad utefter leden mot Fisklös. Kantarellerna lyste gula där de brukar lysa gula.

IMG_0421

Trots att jag var här i juli och plockade årets behov av blåbär, finns fortfarande mycket lättplockade stora blåbär kvar.

IMG_0412

I Lilla Holmevatten var det säkert 23 grader så set var skönt med kvällsdopp och morgondopp på torsdag.

Då gick turen på västra sidan av L. Holmevatten. På alla platser jag fann kantareller vid blåbärsplockningen lyste det nu gult.

IMG_0420.JPG

Men inte bara kantarellerna lyste. Även ljungen hade en intensiv färg.

IMG_0415

Och inte behöver man känna sig ensam i skogen.

IMG_0423

Ett par vandrare har lämnat platsen barfota? (Eller så gick  de till skohandlaren).

IMG_0416

I varje fall behöver inte jag plocka mer svamp i höst.

14051689_10153780433557374_7033362732340370397_n

På torsdags eftermiddag for jag till Fjällbacka för lite salta bad. Efter en cykeltur i Fjällbacka på fredag förmiddag återvände jag till Mölnlycke för att ta hand om skörden.

Äta eller ätas

Plattfiskar föds med ett öga på var sida.

Successivt vandrar ögat över till ”översidan”, framgår av en artikel i NATGEO.

Praktiskt för att kunna bevaka omvärlden och inte få sand i ögat.

Flundra 01WAQflounders.adapt.1190.1

NATGEO: Flatfish (such as this New Zealand flounder) can change their skin color to match the ocean floor.

.

Inte ens den mest avancerade maskering gör flundran osynlig för en hungrig fiskgjuse.

Framgår av denna videosnutt.

Déjà vu

 

America’s Got Talent 2016 gör ”The Clairvoyants” ett framträdande som förbluffar juryn och publiken.

.

 

Själv är jag inte förbluffad. Denna konst behärskade min kära hustru till fulländning.