Världsarvet Hälsingegårdar, CHECK

Det senaste av våra 15 världsarv är ”Decorated Farmhouses of Hälsingland”.

Världsarvet hälsingegårdar utgörs av sju gårdar från 1800-talet. De visar hur oberoende bönder uppförde rikt utsmyckade rum eller egna byggnader för fest. Det finns idag ca 1 000 hälsingegårdar.

De stora, imponerande hälsingegårdarna med de rikt utsmyckade rummen för fest reflekterar en enastående kombination av timmerbyggande och folkkonsttradition, det välstånd och den sociala statusen hos de oberoende bönder som byggde dem och utgör höjdpunkten i en lång tradition i Hälsingland.

Jag har tidigare besökt fjorton av de svenska världsarven. Efter tre dagar och besök på nio hälsingegårdar varav fyra av ”världsarvsgårdarna”, anser jag nu att jag betat av det femtonde, hälsingegårdarna.

Det är bara att instämma med världsarvsjuryn: Det är makalöst att så många fina dekorationer har bevarats till våra dagar. Och vilket välstånd som skapat detta under 1800-talets mitt.

IMG_2577

Erik Anders, en typisk Hälsingegård.

 

IMG_2667

Imponerande golvtiljor.

 

IMG_2670

Väggmålningar som stått sig i över 150 år. I ouppvärmda utrymmen som ofta använts som förråd, mellan festtillfällena.

 

IMG_2684

 

IMG_2736

Ofta är det samma konstnär som gått runt i gårdarna och målat.

 

IMG_2743.JPG

Takmålning från 1760-talet i Mårtesgården.

 

IMG_2747small

Väggmålning från 1850-talet i Mårtesgården.

 

IMG_2758

Väggmålning i Gästgivars.

Jag kan inte låta bli att imponeras av byggnadskonsten, och det överflöd som bönderna hade för att bygga dessa stora hus och dekorera dem, ”bara för att de kunde”. För att markera att de tillhörde de besuttna. En förutsättning för att kunna välja umgänge och partners till sina barn.

OBS! Man behöver inte besöka alla gårdarna men har du vägarna förbi, passa på att titta in i någon av dem.

Se mer på Världsarv, Hälsingegårdar, och Hälsingegårdar

 

 

Bilexpo?

För två år sedan var jag åter på Bohus-Malmön för första gången på mycket länge. Detta noterade jag i inlägget Bohuslän, då jag tog en promenad utanför bebyggelsen.

Denna gång tog jag en 20-minuters promenad på parkeringsplatserna i centrum.

Det jag slogs av var:

  • Porsche Cayenne, syns vara den nya folkbilen i samhället.

IMG_2521

.

  • Medan Mercedes, BMW och Audi, närmast har samma status som Trabanten hade på sin tid.

IMG_2502

.

  • Men om jag skaffar mig en Maserati då? Ja, om jag är nöjd med att det finns ytterligare två Maserati i byn, så får det väl duga.

IMG_2518

.

  • Jag såg inte mer än en Lamborghini på min promenad. En underbar kärra. Om jag får klaga så ser det ut att vara lite svårt att komma in i den, för att inte tala om att komma ur den.

IMG_2505

.

  • Och inte heller mer än en Bentley. Med den kan jag ju åka ståndmässigt.

IMG_2491

.

  • Onekligen drog denna kärra till sig flest blickar.

IMG_2496

.

Vad skall man dra för slutsats efter denna promenad?

Ett vet jag bestämt: Det är inte för avstånden och vägnätet på ön som bilparken ser ut på detta sätt.

En hint kan man kanske få genom att ta en titt på yachterna i hamnen och priserna på fastigheterna på ön.

Och jag blir ju inte fattigare för att en hel massa folk är rikare än jag är. Eller?

Och inte heller var det bättre förr, med tanke på det liv många arbetare i stenbrotten levde och det slit fiskarbefolkningen utsattes för.

Saknas inte

GP har i dag ett reportage om Gasklockan: Här rivs gasklockan i Göteborg – på två minuter

Det är en intressant artikel men en ganska tråkig video.

Länk till videon och till artikeln

Betydligt mer action är det över rivning av bockkranen i Uddevalla år 1986.

Förutom att jag under ett flertal år räknade på utbyggnader och ombyggnader av varvet, var också en av mina arbetskamrater, Sven-ivar Ström den som ansvarade för fällningen av den blott nioåriga kranen.

 

Gasklockan har ju alltid funnits där. Bockkranen stod bara i nio år. Men kommer jag att sakna dem? Knappast!

 

Hoppfullt

Our Our World in Data presenterar en hoppfull sammanställning av ”läget i världen”.

Andel av jordens befolkning som lever i extrem fattigdom minskar, utbildningsnivån ökar och barnadödligheten minskar:

.fattigdom

utbildning

barnadodlighet

Andelen av befolkningen som lever i demokratier (i frihet) har minskan något (ca 56 till 53 %) de senaste 15 åren.

Se sammanfattningen med interaktiva diagram på Our World In Data.