Skönt

Dagens artikel i GP:

Efter Intraservice, Fritidsförvaltningen, Gatubolaget och Parkeringsbolaget så är det nu personalen på Göteborgs spårvägar som inte kan skilja på mitt och ditt. Då känns det ju skönt att herr Josefsson tycker att det inte är acceptabelt att använda offentliga medel för privat bruk.

Är det någon som tror att det blir något annat än en ”Handlingsplan” eller en ”Policy”?

Tryggarekaningenvara

I dagens GP läste jag detta inlägg.

Det vittnar ju om initiativförmåga och handlingskraft att man nu skall kontakta de som kan något om bomber för att bättra på sin kompetens. Så nu är det bara sitta lugnt och inte oroa sig för att det exploderar här och där.

Men samtidigt gnager det lite: Kunde inte rikspolischef Anders Thornberg  eller hans företrädare kommit på denna tanke redan för flera år sedan?

Det finns hopp, om viljan finns. Men gör den det?

-”Ger den svenska skolan en bra grund för den fortsatta utbildningen?”

-”Generellt sett gör den inte det”.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning, säger en del sanningar. Kommer han att behöva backa från detta?

Med systematisk träning kan en stor andel av en ålderskull nå mycket långt… …Vi vet vad som behöver göras, och resultatförbättringarna kommer väldigt snabbt.

Jag skulle inte ha något emot att se Magnus Henrekson, som utbildningsminister.

Lyssna!

PS 2019-11-02 Intervjun väckte uppståndelse.

Motståndet kan sammanfattas av Expressens artikel med titeln Östling ångrar kritiserade intervjun: ”Inte helt bra”

Inne i artikeln kan man bland annat läsa:

Ångrar du att du ställde upp på intervjun i Youtube-kanalen ”Swebbtv”?

– Ja, det var inte helt bra med tanke på hur det har rullat runt. Å andra sidan så är det här en viktig fråga att diskutera mer faktamässigt. Det finns mycket fakta. Men det blir mycket en rasfråga, mycket känslor i diskussionen.

Du är inte rädd att du blir utnyttjad av extremister på högerkanten?

– Jag hade inte tänkt det. Det är ett faktum att jag har gett den här intervjun. Jag tänker inte reducera den. 

Kommer du att hålla tyst i fortsättningen?

– Nej, det är en demokratisk rättighet att ha en uppfattning. Det är därför vi har ett fint demokratiskt system.

Ursprungligt inlägg från 2019-10-27:

En sansad bild av verkligheten! Från en person rik på erfarenhet, kunskap och pengar.

Antingen man är forskare eller företagsledare krävs det tydligen att man blivit pensionär och är ekonomiskt oberoende för att våga säga vad man tycker om samhällsutvecklingen.

Nu avvecklar vi sugrören

Som en dröm för en brobyggare sträcker sig Menghua Railway från Mongoliet till Jiangxi, en sträcka som Kiruna till Ystad. Byggd av stål och betong har den redan gett ett mäktigt ”fotavtryck”. Järnvägen skall transportera 200 miljoner ton kol per år, vilket inte varslar om en minskning av kolanvändningen i den regionen den närmaste tiden.

Men bron kommer i varje fall att slå tre världsrekord då det gäller broar. Och får man gissa vad loken skall drivas med?

Det beror på hur man räknar

Under morgonens simpass fick jag tid att tänka på hur man räknar. Nej inte simsträckan då det med den avkortade simbassängen är omöjligt att hålla räkningen på vändorna. Utan så där i allmänhet.

När jag var liten räknade specerihandlaren notan i huvudet. När vi kom hem kontrollräknade mamma och det var alltid rätt.

I skolan fick jag lära mig att talen har bara ett rätt svar. Samma sak på jobbet. Schaktvolymen eller betongåtgången skulle vara rätt.

(Om man nu inte gör som en rationell kalkylator en gång gjorde. När han fick uppdraget att massberäkna en symmetrisk bro vek han ritningen på mitten och räknade på ena halvan av bron, för att göra det enkelt för sig. Sedan glömde han att multiplicera med 2).

Det förefaller som om denna metod är den gängse i dag. Det kan bli hur som helst. Räkneövningarna har havererat ordentligt:

  • Stefan Löfven och Ulf Kristersson kan inte räkna ut om arbetslösheten ökat eller minskat.
  • Isabella Lövin och Ola Hugosson använder uppenbarligen inte samma sorts räkneapparat när det gäller tillgång på el i olika delar av landet.
  • SVT räknar invandring på ett sätt och SCB på ett annat.
  • Oenighet råder om hur man räknar el-sparkcyklarnas klimatavtryck.

Men snälla ni. Vik ut hela ritningen. Och ge oss de rätta talen!

Hur svårt kan det vara att räkna ut om Sverige har Europas lägsta arbetslöshet, eller om vi tvärtom ligger bland de med högst arbetslöshet?

Skall det behövas en oberoende genomgång av el-tillgången i landet? I så fall bör ju denna göras innan ytterligare kärnkraftverk läggs ner.

Hur kan SVT presentera invandringssiffror på nivå 20-25 tusen per år? När SCB ligger väl över 100 tusen per år.

Och vem har trott att man kan spara planeten genom att tillverka en elpryl med kort livslängd, som ersättning för att gå eller åka kollektivt? Bara för att den går på el? Nej den kalkylen ser ut så här: Så länge det strömmar in hyror som täcker utgifterna och ger vinst, så har vi dem kvar. Oavsett klimatpåverkan.

Återvinning: elektronik II

Gårdagens UG visade hur myndigheterna dribblas upp på läktaren. Det var en stor besvikelse att se hur detta vansinne får fortgå.

Jag vill gärna travestera Greta Thunberg. Varför sitter politikerna på sina händer och låter detta ske? Och kan vi lita på att det inte sker också i Sverige?

För det är ju ingen nyhet.

INLÄGG 2015-04-25

Återvinning: elektronik

Fantastiskt vad många batteriladdare, telefonlurar, datorer, miniräknare mm som döljer sig i lådorna hemma. Jag känner mig nöjd när jag samlat ihop det, och lämnat det, tillsammans med uttjänta vitvaror, på återvinningscentralen i Bråta, och vet att utrustningen kommer att tas väl om hand.

Något bekymrad blir jag då jag ser MailOnlines artikel om rapporten från QAMP, om hur miljoner ton elektronikavfall, som TV-apparater, datorer, mikrovågsugnar och andra vitvaror som exporteras till Afrika och placeras i gigantiska tippar. Till exempel  Agbogbloshie i Ghana. Exporten är naturligtvis olaglig, men detta kringgås lätt med att kalla utrustningen återanvändbar.

.

27D5FDDC00000578-30Återvinning49457-Profit_Locals_in_Ghana_s_capital_Accra_intercept_trucks_carrying-a-49_1429747413600

MailOnline: Profit: Locals in Ghana’s capital Accra intercept trucks carrying the discarded products and buy the products without testing them – to later sell them in the city’s market (pictured)
.

27D5FDFC00000578-3049457-ÅtervinningDangerous_Young_men_sift_through_the_mountains_of_scraps_in_land-a-63_1429747413690

MailOnline: Dangerous: Young men sift through the mountains of scraps in landfills like Agbogbloshie (pictured), hoping to find something worth selling in local markets
.
Återvinning27D5FE3800000578-3049457-Polluted_Millions_of_tonnes_of_the_world_s_e_waste_ends_up_in_Af-a-43_1429747413588
MailOnline: Polluted: ‘Millions of tonnes’ of the world’s e-waste ends up in Africa where it is dumped in landfills like Agbogbloshie (pictured) in Ghana’s capital Accra

.

Se fler fruktansvärda bilder i MailOnline. Fotogtaf och reporter yepoka yeebo.

(4:10)

.

Företeelsen är inte ny, här är ett längre referat från 2011. Fruktansvärda förhållanden för barnen på tippen, ja för alla invånare och för miljön! Och verksamheten ökar.

(25:53)

.

Hur vet jag vart mina elektronikvaror tog vägen? Jag tror jag skall fråga på ÅVC i Bråta om de vet!

2015-04-27

Svar från kommunen:

All elektronik omfattas av producentansvar och går till El-kretsen vilka är utsedda av staten till att ta emot all elektronik så rekommenderar dig att se deras hemsida där det finns väldigt mycket information och även en broschyr om vad som händer med materialet som kommer dit.

bild1

.

Såvitt jag förstår är det tryggt och miljöriktigt att fortsätta köra grejerna till Bråta!

Vad som är svårare att förstå är varför länder som England, Australien och USA tillåter att exporten av uttjänt elektronik till Afrika får fortsätta.

DS